(Titeln hederligt lånad från Six Figure Transatlantics ”Pink heart”)
För nu börjar det ju. Första bandrepet i den nya konstellationen. Vår Bas-Markus fick ju andra uppdrag och har således lämnat gruppen innannhan riktigt börjat, men istället välkomnar vi ju naturligtvis Magnus som ska står för batteriet i kapellet. Han har ju hälsat på oss brudar förut, så chocken var väl inte total när han möttes av tre övertrötta, halv förkylda och helt fnissiga flickor. Vi spelade igenom lite låtar, av det mer nyare slaget så att Magnus skulle få en idé kring låtarna och upplägget. Vi diskuterade replokal och basist, det verkade finnas intresse och öppningar i båda ämnena och vi ser fram emot att få träffa den eventuella basisten. Framför allt ser vi fram emot nästa rep 
Jag är sjukt pepp på att sjunga, det var evigheter sen känns det som – trots att jag och Lotta hade en smygspelning på en kompis arbetsplats. En halvspontan grej där vi framförde fem låtar, sjukdom och annat till trots. Jag längtar som faaan att få stå på en scen, med full styrka och dist och smutsiga trummor och bara få sjunga. Fatta vad galet bra.
Galet bra I tell you.
